♦ Vista Fashionhood

Såg ni EMA igår? Jag hann inte se början då jag var ute och powerwalka med Nate, men känner inte att det var så mycket att missa… Eller?!

Brukade inte de här awards showerna vara mycket bättre?

Känns inte alls som det är vare sig en unik eller en så särskilt stor grej längre.

Jag hade under hela tiden jag tittade en känsla av att jag redan hade sett showen tidigare. Vilket jag såklart inte kan ha gjort. Men ni förstår vad jag menar!

Alla kvinnliga artister som dansar runt i små bodys, alla tacktal som är detsamma och alla skämt som känns en aning ansträngda och inövade.

Jag gillar i och för sig Eva Longoria som var host. Men jag vet inte om hennes skämt gick hem hos alla.

Det där med att vara sexig och rolig samtidigt är en balansgång.

Personligen tycker att det är oerhört hett med humor. Men jag undrar vad killar tycker..?

Kan en sexig tjej leverera skämt och förvrida ansiktet i grimaser, eller som i Evas fall komma utklädd som en köttbit, och fortfarande agera sexsymbol? Eller är allt med det förstört?

Eva - a piece of meat ;)


Sexiga spexiga Katy Perry...


Min gamla MTV favorit skämtaren Jenny McCarthy.

Ni som känner Nate vet hur många grymt snygga väskor hon äger!
Men nu har hon bestämt sig för att göra sig av med några.
Absolut värt att spana in, så gör det här!

”Bengen, bengen!” skriker Noelle mitt i natten.

Jag vaknar med ett ryck och tittar mig paranoid omkring. Men ingen polis syntes till.

”Varför skräms du sådär!” sa jag anklagande till henne.

Hon log ett stort tandlöst leende tillbaka.

Visst har vi väl alla någon gång drömt att vi blivit jagade av polisen… Men jag tycker (och hoppas!) att man vid sexmånaders ålder borde vara både för ung och oskyldig för det!  

Jag han precis somna om innan nästa utrop kom.

”Vovve, high five, apaaaa!” skrek Noelle.

Eller ja, hon kan ju förstås inte prata, men det är ungefär så det låter.

”Nu får du faktisk vara tyst och sova”, väste jag till ordbajsaren.

”Apaaa!” skrek hon till mig.

Såhär höll vi sedan på i säkert en timme, och det är femte natten i rad nu!

Vad är det hon kommer på mitt i natten som hon som desperat försöker förmedla?! Jag fattar inte!!

Idag bestämde jag och Nate att det var dags för oss att börja tjäna galet mycket med pengar. Så get rich or die tryin’ var det som gällde!
Eller nja… Det dröjde inte länge innan vi insåg att det var get rich whitout tryin’ som mer var vårt motto…

Så Nate satte sig för framför datorn och skrev in ”lättförtjänade pengar” på Google.

Det dröjde inte länge innan vi hamnade på en site där en trevlig man i sina bästa år erbjöd lättförtjänta pengar och ett liv i lyx och glamour till den tjej som var villig att slicka hans pung.

Ja, nu var ju varken jag eller Nate särskilt sugna på vare sig pung eller att bli prostituerade.

”Men lite ägg vore gott!” tyckte Nate och var tvungen att springa iväg och äta sitt sjunde ägg inom det senaste dygnet.

Själv tackade jag nej, jag har inga sådana konstiga matvanor. För mitt senaste beroende för de små Babybell ostarna räknas inte! Mmm ost..! Jag kan vakna och få cravings mitt i natten (tyvärr är detta inget skämt).

Efter några timmats sökande på nätet hade vi varken blivit rikare eller klockare i vår jakt efter förmögenhet. Antar att vi får fortsätta en annan dag…

Tog en sen powerwalk igår med Nate som just kommit tillbaka från sin långa tripp till Egypten.
Vilken resa hon haft! Det är helt galet hur mycket som ändå hinner hända på några veckor...
Jag är i alla fall glad att hon är tillbaka och hoppas hon stannar hemma ett tag nu..!

Läs mer om Nate och hennes resa här!

Jag har en vän som jag tycker väldigt mycket om! Hon har inte bara ett hjärta utav guld utan också både humor och hjärna, så hon är verkligen one of a kind!

Men av någon anledning så ska hon hela tiden drabbas en massa otur.

Får hon inte sitt hjärta krossat så är det någon idiot på jobbet, och är det inte något med jobbet så händer det något med familjen eller hemmet..! Å såhär är det jämt!

Varför är det oftast så, att de ”goda” människorna är de som drabbas?

Så jag har funderat över denna orättvisa och kommit fram till att det nog är meningen att det ska vara så.
Att de hör ihop!

Att allt de där onda som drabbar dem faktiskt är just det som gör dem till de ödmjuka och fina människorna de är. För visst växer man som person när man går igenom något jobbig, både i styrka, sympati och erfarenhet?

För om man tänker på de människor som anses vara vackra och framgångsrika och som aldrig verkar stöta på några problem, uppfattas inte de som väldigt arroganta personer?!

Och kanske blir det lätt så om allt jämt går som man vill..?

Jag tror nog att lite törnar behövs för att man ska behålla fötterna på jorden.

Så kanske lite otur skulle göra dem gott…

Med det vill jag säga till min fina vän; att svaret på varför du ska behöva må dåligt är helt enkelt för att universum vill ge dig chansen att fortsätta vara den vackra, goda och fina person som du är! Så håll ut och glöm inte att jag finns här, alltid!

Idag var det farmors tur att ha barnbarnsabstinens och ville mer än gärna vara barnvakt. Vilket passade oss perfekt då J skulle på sin thaiboxning och jag gärna ville fortsätta min skojakt. Så, så blev det…

Förutom att jag inte hitta några ”praktiska” skor förstås. Jag ser ju inte klok ut utan kackar!

För att stilla shoppingbehovet blev det istället ett nytt soffbord, efter ett spontant infall, och en svart jordglob (som jag inte riktigt vet var eller till vad jag ska ha den till). Och så en massa kläder till kidsen såklart.

Mitt i shoppandet ringde J och påminde mig att han skulle till träningen klockan 16 och att det är idag man ställer om klockan, så att jag inte skulle undra vart han tagit vägen.

”Ja, ja, jag vet!” sa jag.

Men tydligen vet jag inte alls. I alla fall igenting om vintertid. För när min klocka var 16 tyckte jag att jag fått nog av att springa i affärer och lika gärna kunde gå till J’s träningslokal och möta upp honom. Perfekt timat till att han skulle vara klar och så att jag kunde få skjuts hem. Jäkla bra grej det här med vintertid tänkte jag nöjt.

Bara det att när jag klev in i den bastuvarma och inte så diskret luktande träningslokalen så stod J där pigg, snygg och fräsch. Det vill säga allt det han inte brukar vara efter sina pass.
Då insåg jag att hans träning inte allas var slut utan precis skulle sätta igång.
Jäkla grej det här med vintertid, tänkte jag surt och slog mig ned på åskådarbänken.

Men det visade sig vara ganska kul att sitta och titta på när de kämpade och fightades som galningar. Blev faktiskt riktigt imponerad av J! Tror till och med att Angie kanske behöver börja oroa sig för sin titel som västerorts slagskämpe… Eller? Kanske ska ta och köra en ultimate fight för att reda ut det hela..?

Helt plötsligt var det Halloween. Jag och Angelica hade ju tänkt styra upp en riktigt stor fest och tvinga alla vi känner att klä ut sig. Men sedan hände det en massa tråkiga saker i min familj som gjorde att jag helt tappade orken och Angie bokade en resa med Zandra. Så det rann liksom ut i sanden…

Hallo Helloween helgen blev istället hallo what to do?

Så idag när mamma ringde och frågade om de fick bjuda oss på middag tackade jag ja direkt, fast med vissa krav förstås.

”Det måste vara en trerättersmiddag, men löjrom till förrätt och oxfilé till huvudrätten!” skojade jag.

Mamma skrattade. Men vad tror du hon och pappa står och gör när vi kommer dit..?

Jo just det, de lagar en trerättersmiddag med men löjrom till förrätt och oxfilé till huvudrätt. Dessutom tog de på sig att baka både bröd och bullar samtidigt som de passade kidsen. Så att jag och J, syrran och hennes kille kunde slappa i vardagsrummet och spela Wii.

Ibland har man de rätt bra ändå!

Eftersom det inte blev någon maskerad i år bjuder jag på en gammal bild sedan 5-6år tillbaka.
Jag och Angie var originella och klädde ut oss till djävul och ängel.

Det blev faktiskt en jacka! En brun dunjacka som är en aning figursydd. 
Nu var det bara ett par varmare skor som behövdes...

Men som alltid när jag ska leta efter några ”praktiska” skor så hittar jag ett par andra snygga ”opraktiska” som jag heller vill ha. Å det är just detta som gör att jag aldrig har några bra slit och släng skor utan alltid trippar runt i högklackat i alla väder.

Så efter att ha stått med beslutångest med ett par i vardera hand bestämde jag mig tillslut för att inte ta några alls och istället gå hem och fundera lite. Otroligt moget tycker jag såhär efteråt, men önskar samtidigt att jag skulle ha gett efter och köpt det där snygga… Fast det var ju ett par praktiska jag skulle ha!
Usch, blir så trött på mig själv..!

What to do??

      

Så förlåt att det inte blev något blogginlägg igår och förlåt ni söta som frösökte få tag på mig, jag låg nedbäddad i sängen och tyckte synd
om mig själv.

Idag mår jag lite bättre, men bara lite. Måste ta och skaffa mig en varmare jacka nu när det blivit så kallt. Så jag har nu efter två koppar kaffe tvingat mig ur min varma sköna säng för att ge mig iväg på jackjakt.

Ett knep för att må bättre när man känner sig som skit är att sätta på sig något fint. Så dagen till ära matchar jag och Noelle därför varandra i likadana leggings med detaljer i skin imitation.
Hot säger jag, not säger min mamma. Vad säger ni?

Ja idag drar de alltså till Thailand, Angie och hennes andra hälft Zandra.

Där väntar sol, bad, drinkar, shopping och sena nätter… Usch! Tur att man inte kunde följa med...

Känns extra bra när man får en glimt av sitt bleka fejs i spegeln och inser att det kommer se ännu blekare ut i jämförelse när de två sedan kommer hem!

Så även om ni bara kommer längta hem till kalla och gråa Sverige under hela resan, så försök att ha lite kul där borta bejbs ;)

Minns ni när jag berättade om Angielocas SMS-terror för några nätter sedan?

Ja, i natt hände det på nytt och igen handlade det om ”Kill Cupid” målningen.

Så för att få lite sömn framöver har jag nu faktiskt tagit och gjort ett försök.

Så svårt kan det väl inte vara tänkte jag som börjar bli ganska van att måla porträtt och avbildningar.

Men sen fick jag reda på att den skulle vara Manga inspirerad?!

Jag som tränat och tränat för att få mina målningar att se så ”verkliga” ut som möjligt skulle nu försöka mig på tecknat...? Humm…

Men jag Googla i alla fall efter Manga för att få lite inspiration och satte sedan igång att måla. Bara att måla på datorn istället för med penslar på duk var ju också galet svårt. Men efter några försök tyckte jag ändå att det började se ganska okej ut. Tills J såg den och total sågade den!

”Vad är det där? Det är ju inte Manga i alla fall!” sa han med rynkad näsa.

Jahapp. tack för den…

Så jag antar att det är jag som blev dödad istället för Cupid…

Det snackas mycket om otrohet i media nu och sedan en bra tid tillbaka.  Alla kändispar vars historier beskrivs in i minsta detalj. Antigen har han varit med prostituerade, eller hundratals, eller med en man…

Men hon då? Varför står det aldrig om då kvinnan i förhållandet har varit otrogen?

För jag skulle nog gissa att det är minst lika vanligt. Jag har i och för sig ingen statistik på det, men varför skulle män ha svårare att vara trogna än oss?

Blir vi inte precis lika attraherade, smickrade, hämndlystna… Fulla?? Eller vad nu än det finns för anledning till att man är otrogen…

Skillnaden tror jag är att kvinnor är bättre på att dölja sina snedsteg och att det därför inte kommer fram i samma utsträckning.

Sedan är ju ”otrohet” i sig en definitionsfråga. Var går gränsen? Vid sex, vid en kyss eller redan vid en flirt?

Mitt motto är ”var mot andra så som du själv vill bli behandlad”. En oskyldig flirt kan jag tåla, men ingen beröring eller utbyte av telefonnummer etc, för det är som att bädda för ett misstag.

För personligen tycker jag att det är själva lögnen, sveket, som är värre än det faktum att han attraheras av någon annan. För attraktion kan man inte hjälpa, däremot kan man välja att respektera den man älskar och hålla sitt löfte.

Efter att ha laddad med Red bull hela söndagen för att orka med kvällen, sprungit och stress shoppat kläder och kämpat för att få kidsen att sova tidigt… Då säger plötsligt Angie att hon inte ”pallar”!

Hell no..!

Men med lite list och charm fick vi tillslut med henne i alla fall, och det tror jag att hon var glad för sen, för det blev ju som sagt en grym kväll ;)

Zandra hade styrt upp en massa sköna människor, många som jag aldrig träffat förr. Å ni vet hur det kan vara då… Det finns alltid någon som man inte går ihop med eller stör sig på. Men inte denna kväll! Det var verkligen bara sköna människor på plats…

Det slog mig just att det kanske var så att jag var den som ALLA störde sig på…! Haha, I hope not… ;)

Detta blev resultatet av min sista-minuten-speed-shopping och alltså kvällens outfit ;)

Ja, det kanske är söndag och ja, jag kanske måste gå upp klockan sex imorgon.
Men det spelar ingen roll, är det utgång med hoodens hetaste så är det ;)

Kvällens dresscode är rött och svart, så i sista minuten tänkte jag nu dra ut på en snabb shoppingrunda…
Wish me luck!!

Äntligen var J’s jour slut. Men min slitiga vecka då jag fått pröva på hur det känns att vara singelmamma, avslutades med en stor final, en riktig kaos kväll.

Då kidsen turats om att hålla mig vaken till halv ett, kunde jag tillslut krypa i säng.

J var då och lämnade tillbaka jourbilen på jobbet och som vanligt kunde jag inte somnade förrän han var tillbaka. Men så fort han var det somnade jag på stört. Dock hann jag inte slumra många minuter innan J skakade om mig.

”Shit, jag glömde låsa på jobbet, så jag måste tillbaka”, sa han.

Jaja, så låg man på nytt vaken och väntade på att få ro.

Så när han väl var tillbaka var jag helt utmattad och väldigt lättad över att äntligen få blunda. Men på nytt hann jag inte mer än att precis somna in förrän det plötsligt ringde på dörren. Jag och J tittade yrvaket på varandra men skyndade oss sedan till dörren. Där står vår granne som bor en våning över oss, en äldre herre på snart 90år.

”Jaha, vems påhitt är det här?” sa han, rufsig i håret och iklädd pyjamas.

”Vad menar du?” sa J.

”Ja, jag bor ju i Söderberga!” sa han.

”Ja, du bor här i huset men en våning upp”, sa J.

”Jaha, men vems påhitt är det här då?” upprepade han uppenbarligen förvirrad.

Efter att ha försökt prata honom till rätta utan framgång erbjöd jag mig att följa med honom upp. Där stod dörren vidöppen så jag ledde in honom.

”Här bor du!” sa jag.

”Jaha när flyttade jag hit då?” frågade han.

”Ja, jag vet inte riktigt, jag vet bara att vi är grannar”, sa jag.

”Ja, jag känner igen dig, men den där andra han är ny!” sa han och syftade på J.

Jag försökte sedan övertyga honom att han gjorde bäst i att gå och lägga sig, så skulle han se att allt säkert var mindre förvirrande i morgon bitti.

Han nickade och stapplade iväg mot sovrummet, så jag önskade honom godnatt och gick ned till mig.

Jag var vid det är laget mer död än levande, men fick ingen ro att sova. Å lika bra var väl det för vid fyra ringde det på dörren igen. Gubben.

”Jaha, vems påhitt är det här?” sa han.

Vi försökte förklara att han gått fel och att det var andra gången för i natt. Men han verkade inte minnas och började istället prata om sin fru som tydligen satt fast någonstans. Han berättade sedan en osammanhängande historia som syftade på att hans fru skulle vara handikappad och bo i lägenheten mitt emot.

”Ja, och nu är hon fast på scenen!” avslutade han.

”Scenen?” sa jag frågande.

”Ja, scenen!” sa han och började nu bli en aning irriterad på oss.

Ja, och såhär fortsatte alltså natten med påringningar och förvirrade samtal. Totalt skulle jag uppskatta att jag hann få mig cirka en timmes sömn innan det var morgon och dags att få iväg Kingston till dagis. Så en aning sliten är man idag…

En sak jag vet om intimitet är att det finns vissa naturlagar som styr två människors sexuella upplevelse av varandra, och att dessa lagar inte går att rucka på, precis som tyngdlagen inte är förhandlingsbar.
Att trivas med en annan människas kropp är inget man kan bestämma sig för. Det har väldigt svagt samband med hur de båda personerna tänker eller beter sig eller pratar - till och med hur de ser ut.
Antingen finns den mystiska magneten där, gömd någonstans djupt innanför bröstbenet, eller också inte.
När den inte finns kan man inte tvinga fram den (det har jag fått klart för mig med hjärtslitande tydlighet)
- det är lika omöjligt som att tvinga en människokropp att acceptera en njure från fel donator. 
Min vän säger att det handlar om en enda enkel fråga:
"Vill man ha magen tryckt mot den här personens mage i hela sitt liv.. eller inte?"   

♥ Evas blogg!    
             

Imorse när jag höll på att lämna Kingston på dagis ringde J mig. Han brukar aldrig ringa vid den tiden, för att han vet vilket kaos det brukar vara att lämna vår minigangster. Så det här måste vara väldigt viktigt, tänkte jag. Det var det också…

”Jay-Z och Beyoncé ska få barn!” sa han uppspelt.

”Ska de få barn? Va roligt!” sa jag.

Sedan ser jag att Kingston klättrat upp på dagisgårdens staket och format händerna i position redo att dyka, så jag är tvungen att lägga på för att stoppa Evel Knievel.

”Är det några ni känner som ska få barn?” frågade en dagisfröken som hört samtalet.

”Ja, Beyoncé är gravid!” sa jag.

”Jaha, är det Kingstons Gudmor?”

Jag vet att det är fult att ljuga, men jag kunde inte missa denna chans. Vore det inte fantastiskt om ryktet spred sig att Beyoncé är Kingstons gudmor…

Så jag känner mig härmed mycket nöjd med att inte bara ha ”outat” att två av vår tids största artister ska ha barn ihop, utan att även att J läser skvaller och sist men inte minst att de på dagis tror att Beyoncé är Kingstons gudmor. Eller möjligtvis att de tror att Angelica är Beyoncé..?