Så var även denna arbetsdag slut. Efter en dålig vecka på jobbet så var det skönt att äntligen sätta sig på bussen hem.
Och tydligen var det inte bara jag som har haft en hård dag och kände att lite avkoppling var förtjänt.
För vad händer, jo när jag går på bussen, som första passagerare, så känner jag hur busschauffören, och hela bussen stinker weed!!!
Jag tänkte, fuck it, jag vill bara hem, och antagligen hon oxå så jag hoppar på bussen.
Allt var cool, tills hon en gång nästan kör av vägen!
När sedan "Candle in the wind", ni vet låten som Elton John dedikerade till Princess Diana efter att hon dött i en bilolycka kom på radion kände jag liiite smått en panik börja växa.
Men det var snart dags att gå av, jag är hemma, allt är lugnt, och jag tänkte snart börja min avkoppling.
Chips, och min nya serie, The killing.
Trevlig kväll, och kom ihåg att lukta innan ni börjar er nästa busstur ;)
Okej, jag vet att jag håller på och tjatar om min svarta lång klänning med slits, men jag säger bara, att den kan nu hålla sig borta för alltid, för woooow, den här är jag kär i, and nothing can compete with my new Love!
Den påminner mig på något sätt, om i "Den lilla sjöjungfrun" när hon kommer upp ur havet, och allting bara glittrar =)
Livet är ingen dans på rosor, men det svänger som faan!
Jaaa, är det inte det ena så är det det andra. När hjärnskakningen känns ok och man får börja använda datorn igen, vad händer... Datorn slutar att fungera!!! Ibland blir jag gaaalen på mig själv!
Och vad händer igår, jo mitt visa kort som försvann för ett tag sen, som jag var helt övertygad om att jag tappat, visade sig ligga i min strumplåda! Där jag även hittade min pojkväns internet dosa, som jag oxå trodde att han måste ha tappat..
Han skyller på mig, jag skyller på.. Ja jag skyller på någon annan, för varför skulle jag med flit lägga viktiga saker i en låda med strumpor??
Men jag har i alla fall börjat träna igen, vilket jag just nu lider av... Gud vilka problem hörrni!
Och ännu ett problem är att jag fortf inte hittat den svarta långklänningen med slits som jag tänker ha på mig när jag firar min fördelsedag!!! Någon som vet vart jag kan hitta en??
Som sagt, mitt liv är ju inte riktigt alltid en dans på rosor, men det svänger som fan, med eller utan klänning!
Alla är vi någon gång osäkra, alla är vi någon gång misstänksamma, alla har vi hjärnspöken, alla vi som har varit i ett förhållande, eller har ett förhållande har någon gång issues, vi är svartsjuka, griniga, och kanske ibland, en gnutta dramatiska.
Och det är helt ok, så länge man inte tar det till en högre nivå.
Och jag har en känsla av att jag ibland gör det, jag vet inte om just jag kanske kollat lite för mycket på CSI, men utöver utfrågningen, hade jag bara haft mitt eget lilla CSI kit så hade jag gått loss ordentligt!
Dna prov, fingeravtryck,you name it!
Så,vad är det egentligen som gör oss så osäkra på det vi har?
Svaret är väldigt enkelt. Vi är alla rädda för att bli sårade, igen.
Varje gång något påminner en om tidigare dåliga erfarenheter så hugger vi direkt.
Och om jag ska vara ärlig tror jag att ens gamla hjärnspöken aldrig kommer försvinna helt, utan det handlar nog bara att lära sig att skilja på bra och dåligt, och inse att alla inte tänker likadant, och i mitt fall, att alla män inte är svin som förr eller senare kommer krossa mitt hjärta.
Och nu, när jag hittat någon som är helt underbar, kärleksfull, helt enkelt en bra man, så känns det ju jävligt dumt att förstöra det genom att själv vara ett svin som bara går och väntar på att han ska fucka upp.
Så, slut på förhörsmetoderna, slut på alla misstankar, för hur det än är, och hur det än blir, så är jag lycklig just nu, och har inga planer på att ändra på det.
Det blev ett litet avbrott i skrivandet, men jag har en anledning, en bra en också!
Lite för ivrig för att hitta något att ha på mig till förra helgens utekväll a la bowling och bärs så råkade jag, tro det eller ej gott folk, springa rakt in i garderobsdörren!
Men att springa in i väggen har ju aldrig hindrat mig förut, och en garderobsdörr hindrade mig verkligen inte!
Jag, min man och Sofia och J rockade loss med bowlingkloten, rockade vidare till kåken och avslutade på Spyan med bravur..!
Baksmällan jag vaknade av dagen efter visade sig vara något utöver det vanliga, en baksmälla plus en hjärnskakning :(
Det blev akuten, undersökt, och tv och dator förbud.
Men nu, en vecka senare anser jag mig mig och min hjärna vara dator vänliga igen.
Och detta, tänkte jag fira med att prata lite om just, hjärnspöken.
Vad tycker vi egentligen om det här? Och med det här syftar jag på armarna. Jag kan ju säga att det inte är nåt jag skulle sätta på mig, känns lite för gulligt för min del, men vem vet om en månad kanske jag går där och samlar luft i mina vida armar.
Igår tittade jag på filmen "Last Night" med Bl.a Keira Knightley. Filmen handlar om kärlek och alla frestelser man kan utsättas för, frestelser man inte borde falla för när man har en partner.
Den handlar även om val, och oavslutade relationer. Hur vet man vad som är rätt, och vad som är fel, och finns det några direkta svar på det när det kommer till kärlek?
I det stora hela fann jag filmen ångestinbringande och deprimerande, men jag fick mig även en tankeställare, och den väckte defintivt massa funderingar.
Hur pass bra känner man sin partner egentligen? Jag vet inte, men jag kom i alla fall fram till en sak igår, och det är att jag hellre blir lämnad en bedragen.
För om ens partner väljer att lägga en del av sin kärlek på någon annan, är den kärlek som blir över då tillräcklig för att hålla ett förhållande vid liv?
Jag tror och hoppas på att det finns något som heter evig kärlek, och att den kärleken även innebär evig trohet.
Jag hoppas även att jag är smart nog att se, och inte tveka för länge, om jag är i ett förhållande där kärleken inte
är potentiell evighet.
För vi har bara ett liv, och det varar inte i all evighet.
Vaknar, är ledig, fett. Tänker att idag är dagen då jag börjar träna igen, fett! Allt är klart, jag står redo i mina träningskläder för att lämna hemmet, och vad händer, mitt Visa kort är borta!!
Jag letar överallt!!! I jackan, bland strumporna, i skorna, väska, i sopkorgen, under mattan över mattan, men nope..
Så jag lackar, igen. Och när jag väl lugnat ner mig, så märker jag att det snart är dags att dra över för litemåndags häng med Sofia och J och ungarna.
Så ingen träning blev det, men god mat, Ben&Jerry's och en jävla massa prat.
Så en del av kroppen fick sin träning i alla fall, och i det stora hela så är jag rätt nöjd med dagens insats.
Imorgon blir det Massage och lunch med mannen och Jörel :)
DagSPA Västermalm is the shit och man kan inte börja sin dag på ett bättre sätt.
Wow... Asså woooow vilken jävla vecka! Om man säger såhär, så mycket som jag har tappat den här veckan är det ett rent under att jag inte tappat tålamodet!!
En riktig Angie flipmode hade behövts! Men jag är vuxen nu, snart ännu mer vuxen, och varje vecka lär man sig något nytt, denna vecka lärde jag mig att behärska mig genom att tänka fula ord, istället för att kasta dom på någon stackare!
Som t.ex dessa snubbar som spelar dragspel på tunnelbanan, wtf is up with that??
Jag blir galen!! Det spelar ingen roll hur tung musik man pumpar i lurarna, du blir irriterad bara av deras åsyn!
Speciellt när man vet att pengarna dom tigger ihop blir rätt tydligt vad dom går till när dom drar upp senaste mobilen från fickan!
Nej, då skulle jag hellre skänka mina pengar till snubbar som dom här...
Frågan är, vad jag ska ha för titel till detta?? ;)
Att tillbringa en Lördagskväll hemma, ensam med ett glas rött och inget annat än sina egna tankar och funderingar kan bara sluta på två sätt. Framgång, eller total katastrof.
Just denna Lördagkväll har gått rätt bra än så länge, tack vare en nattvaken och pratglad vän, och en pojkvän som besvarar ens frågor med dom rätta svaren =)
Hela denna vecka har varit så känsloladdad och på gränsen till gråt att det skulle kunna räcka för resten av året, så efter många om och men kom jag fram till, att vad du än undrar, Fråga!
Hur rädd du än är för att höra svaret, Fråga!
För om du aldrig frågar får du aldrig veta, och om du aldrig vet, så kommer du alltid att grubbla.
Och allt grubblande kommer till slut göra dig till den där personen du alltid var rädd för att bli.
I mitt fall, kvinnan med inget annat sällskap en sisådär tio katter, tusentals obesvarade frågor, ingen att diskutera dom med, och den enda ljuspunkten kommer vara alla dessa skor som jag beställer från internet men aldrig använder för att jag inte längre lämnar mitt hem.
Och undrar ni hur jag får mat så har jag special tränat mina katter till att göra alla mina ärenden, som att t.ex gå till apoteket och hämta mina allergitabletter eftersom jag egentligen är hyper allergisk mot katter!
Så people, all you have to do is ask, och glöm inte, lämna hemmet nån gång ibland, men om du nu tänker hålla dig inne en lördagkväll så se till att ha ett gott vin, Sex and the City-boxen redo och din kväll är räddad!
Man kan ju inte förneka att våren är på ingång, och med det menas nya kläder och nya skor =)
Just nu lever jag lite mitt emellan vår och vinter vilket ger en lite större shoppingvidd.
Man kan fortfarande inbilla sig att man behöver lite varmare skor eftersom det fortfarande faktiskt är vinter..
Så denna månad inhandlade jag ett par Dr Martens, ont som fan gör dom, men det var det värt, jag tänker bära dom ända in till sommaren till ett par snygga jeans shorts! Det gäller att tänka långsiktigt...
...MEN! Man kan fortfarande börja sukta efter alla vårskor man snart kommer vilja drunkna i, typ som dessa.
Vad som hände vet jag inte riktigt, men jag hade inget att skriva om helt plötsligt. Och ju längre tiden gick desto svårare blev det att åter börja.
Men sen tänkte jag, skit samma om jag inte har några läsare kvar, nu har jag en del att säga igen, och det finns säkert någon jävel där ute som tycker att det jag skriver är intressant =)
Det är ett nytt år, nya tag, nya äventyr och en så länge har det här året inte gjort mig besviken!
Min kära babe har äntligen fått sin dröm förverkligad och bor numera i NY, så det kommer ju garanterat bli en resa back to the states, ett giftermål väntas, och om jag anar rätt kanske mer än ett ;)
Och själv är jag numera inte singel, så det är slut på letandet efter kärleken för min del, men det lär ju bli en hel del andra frågor!
Japp.. Vi börjar så, och med en låt jag skulle vilja kalla, väldigt talande och jääävligt tyng!
Saker och din kan verkligen förändras över en dag, på en timme, en minut, på en sekund, kan allt som är plötsligt vara något helt annat..
Ibland, sker det så fort att man inte hänger med, och när din nya verklighet väl kommer ikapp dig, när det väl börjar sjunka in, det är då du inser att du inte hade en blekaste aning.
Jag trodde att jag visste allt, men mycket har gått förbi mig.
Och nu sitter jag här och undrar, hur mycket påverkas vi egentligen av att hålla inne på information, information om oss själva?
Hur mycket vet du om andra egentligen? Och hur mycket låter du andra veta om dig?
Kanske ska man bli bättre på att släppa in andra, kanske ska man bli bättre på att dela med sig av sitt inre mörker? Kanske ska man bli bättre på att ta emot, bättre på att ge, bättre på öppna sig, öppna sitt hjärta, dela med sig av sina tankar.
Kanske är man mer förstådd än vad man tror, kanske..
Alla har vi vårat inre mörker, det gäller bara att inte glömma att släppa in solen lite då och då.
Den här dagen har verkligen haft sin ups and downs! Kan bero lite på att dagen började med stress, men å andra sidan kan jag väl bara klandra mig själv som väljer att stanna upp till fem om nätterna!
Mina nattvanor är bara en av alla dåliga ovanor jag måste vänja mig av med!
En annan dålig ovana jag måste vänja mig av med är att inte för snabbt göra silver till guld. Med andra ord inte tro att saker är något det inte är för än man har all fakta.
Folk brukar säga att jag är dålig på att släppa in folk, men allt har sin anledning. Alla har vi våra svaga punkter, alla faller vi någon gång, ruckar på våra principer, tillåter oss själva att vara sårbara.
Alla gör vi det någon gång, och även jag. Men det är då, det gäller att vara helt säker på att det är rätt, att det inte kommer slå tillbaka, för om du inte är säker så kommer det slå hårt, och det kommer göra ont.
Så säg mig, hur vet man när det är dags att låta garden falla? Hur vet man, att det är den rätte man släpper in, och inte den stora stygga vargen?
Det är mycket kärlek just nu! Överallt omkring mig, kärlek i alla dess former. Syskonkärlek, hatkärlek, äkta kärlek =), och även en del olycklig kärlek!
Vad är det med ordet kärlek?
Vad är det med kärlek, som kan få oss att känna så mycket? Kärlek kan verkligen lyfta dig, göra den mest hemskaste dag uthärdlig. Men den kan även få dig att må som sämst.
Vad är det som får oss att känna kärlek? Och varför är den ibland besvarad, ibland inte?
Varför kan det inte bara vara så enkelt att alla fick en att älska för alltid, inga konstigheter, inga hjärtesorger, inga men, om, hur och varför?
För att det skulle vara så jävla tråkigt =)
Är det inte jakten på kärlek som får oss att känna oss levande? Hur ska man kunna veta hur den där vilkorslösa förblindande, passionerade kärleken känns, om man inte har känt smärtan och sorgen av att inte inte få sin kärlek besvarad?
Så till alla ni som just nu känner smärta, ni som känner er bortglömda, dumpade och uttnyttjade...
Det finns hopp, även för er =), och så hoppas jag att dom som får er, mina vänner att känna som ni gör, ramlar nånstans bland massor av folk och känner riktig Smärta!!!
Fredagen påbörjades med middag och bio med farsan och gänget, och avslutades med min sköna böna Nate =)
Lördagen var skräcken definierad, helt utan tvekan!
Jag sofia och J var nämligen bjudna på Halloween fest, så nerblodade och med en djävul med oss var det dags för fest!
Festen slutade lite senare än vad jag tänkt mig, men det var det värt, då det inte är varje dag man blir uppbjuden till dans av djävulen och döden. Och det är inte varje dag man faktiskt har full rätt att verkligen se ut så för jävlig man bara kan =)
Så idag avslutades dagen, eller kvällen med ett besök till min väns grav.. Mina tankar gick till båda mina bröder som tyvärr inte finns med oss idag, må ni vila i frid.
Så, helgen har varit minst sagt händelserik. Nu är jag trött, dags att sova!
Nu har det börjat igen, fast ändå inte. Jag har drabbats av en lite lätt insomnia.
Fast jag vet inte riktigt om man kan kalla det för insomnia eftersom jag sover bra vissa nätter!
Men som i natt låg jag vaken till efter sex, wtf is up with that?
Dags att gå till botten med det här..
Idag är jag ledig i alla fall, och grannen har bjudit över mig på pizza, och när jag kollar ut och ser det gråa tråkiga vädret är jag jävligt tacksam att det bara är grannen jag ska till, för vem fan vill ut i det här vädret?
Ja, saker och ting blir verkligen aldrig som man trodde. Senaste veckorna har jag rannsakat mig själv, försökt att skilja ont från gott, och jag kan ju tala om att man blir inte klokare, förrän man blir klokare =)
Men att bli klok är inte alltid lätt det heller, för att vara helt ärlig så skrämmer det skiten ur mig!
Jag har alltid lyckats komma undan, genom att vad jag antar är medvetet gjort en jävla massa felaktiga val, för att det är bara så jag är.
Nu är det Söndag, jag är ledig, jag är själv, så här i min ensamhet ställer jag mig själv frågan;
Ska jag fortsätta göra mina dumma beslut, eller ska jag för en gångs skull försöka göra rätt?
För kan det egentligen bli så mycket mer än.. Fel?
Jag har funderat mycket senaste tiden på begreppet rädsla. Varför är man så rädd för att ta tag i saker, varför är man så rädd för att säga vad man känner?
För samtidigt som man går och är rädd för att lämna ut sig, rädd för att satsa, så går man ju samtidigt omkring, vettskrämd över att förlora!
Vinna eller förlora, det är en del av livet.
Och någon gång förlorar vi alla, men att förlora för att man aldrig vågade, är en förlust jag inte vill ta.
Så sista månaderna på året, ska bara handla om att våga för mig, och framför allt, våga lära känna mig själv.
Och vem vet, året kan ju faktiskt fortfarande sluta bra, och sluta precis där jag vill, på andra sidan världen kanske ;)
Känslomässig dag på hög nivå.. Men som tur var spenderades den med mormor, hon kan alltid få mig på bra humör!
Men ändå har den legat där och grott, ångesten, saknaden av något, eller någon, jag vet inte riktigt..
Man kan säga att mitt eldtecken verkligen tagit ut sin rätt idag, alla olika känslor har fått mig överhettad!
Och vad händer när jag går till bussen mot mormor? Jo det börjar regna!!
För andra kanske det skulle vara droppen, men för mig var det verkligen en lättnad!
Vet inte vad det är med regnet som får mig att känna ro inombords.. Kanske det släcker min inre eld för en stund och får mig att känna mig fri..
Så jag satt där i regnet, och kände hur mina krafter kom tillbaka, och det fick mig att inse att allt händer av en anledning och vissa saker är bara inte "meant to be".
Vet inte riktigt om nån hajjar mitt flumsnack, men det jag vill komma fram till är i alla fall, att jag gillar regn, och hur mycket jag än gillar att vara on Fire, kan det vara skönt att bli lite nedkyld ibland =)
Alla vet vi ju hur tjejer är, vi bara älskar att prata om killar! Det är i princip det ända vi gör, förutom när vi inte lockar varandras hår, eller prövar varandras kläder. Eller jo till och med då pratar vi.
Skämt åtsido, jag och mina girls, pratar absolut om killar, men ibland kanske man inte vill att alla ska veta om vem eller vilka vi pratar om, så vi har ju såklart våra smeknamn =)
Mr Asshole, Mr fucker, Mr B, Mr C, Mr Talang, Mr Freaky, and on and on it goes!
MEN! Och det jag egentligen ville komma fram till är att ingen av oss har nånsin nämt Mr right!
Så varför slösar vi så mycket tid på dessa herrar, som egentligen bara hittills får oss att grubbla på hur när och varför, när vi egentligen bara borde inse att det inte är så mycket att grubbla över, utan att istället lägga våran tid på att hitta den rätte!
För jag menar, har man ens satt namnet Mr asshole på en snubbe, så kanske man redan där borde inse att han nog inte är rätt!
Eller?! Är det möjligt att som i sagornas värld, grodan faktiskt kan bli till en prins? Eller som Mr Big, som efter några pungsparkar faktiskt blev Mr right?
Kan än av dessa Mr:s bli Mr Mr?
Nja, tvekmacka på den... Men drömma kan man ju alltid =)
Ghetto Superstars, yes vi are ;) Och grattis igen Z!
I måndags var det Zandras födelsedag coh självklart lite fest till hennes ära =)
Det blev middag på Vickans med nära och kära, och jag fick äntligen träffa hennes man!
Kvällen blev bättre och bättre ch spriten fortsatte att fylla bordet och mig...
Till och med när livebandet gick upp på scen och körde schlager så tappade vi inte humöret!
Fast jag kan lova er, hade dom kört typ Tupac "Hit em" istället hade nog vårat bord stått upp och sjungit med som alla andra.. Som dom Ghetto superstars vi är =)
Ja för att vara helt ärlig så blev det ju inte så jävla mycket körande igår!
Det blev en taxi till söder, en snabbvisit på Malmen där Filippa gjorde oss sällskap, sen rullade vi vidare mot Ljungrens, sen ner mot gamla stan där vi tog oss ett glas eller två på After!
Filip mötte upp oss där, och han har nu lovat att ta med mig tll Vegas nästa gång han ska dit, vilket tydligen är väldigt snart!=)
Vi hoppade in i hans bil och drog till East en snabbis, till slut var mannen i fråga tvungen att avlägsna sig, så jag och Nate rullade vidare mot Spy bar, där vi utan problem kom in med våra sparkcyklar hängandes över axeln.
Vi dansade hela natten, och och jag kan ju bara säga en sak, om ni är ute efter att bi uppraggad, skaffa er en sparkcykel!
Jag rullade däremot hem själv denna lördags morgon, men hey! It was a very good night!
Som sagt blev det fest i lördags.. Och jag som kommit hem fem på morgonen både på fredan och torsdan tänkte ju att senast FEM, ska jag vara hemma!
Vad händer, jo jag kommer inte ens hem! Utan kl 10 på morgonen bär det av mot destination okänd, och mer än tre timmars sömn blev det nog inte, eftersom jag självklart skulle jobba!
Lev för idag, känn efter imorgon är orden som kommer upp i mitt huvud när jag tänker på denna helg!
För hell yes jag av den igår! Sömnbristen, alkoholen, men det var även en oförglömlig kväll som faktiskt hade lite av allt!
Sköna människor, mindre sköna människor, dans, drama, kärlek.. Och tyvärr inget mer bildbevis än det här!
Vilken klänning, men framför allt vilka skor!!! Så klockrena att dom kan lyfta upp den tråkigaste mest omoderna outfiten ever! Har du tusingarna på kontot, köp och gör mig... blå av avundsjuka!
Shit vilken grym dröm jag hade! Jag drömde att jag var i LA med alla mina girls och bodde på ett helt hyfsat hotell.
Tills nån knackade på dörren och en man stod där utanför med en bricka med ett kuvert med mitt namn på.
Det var dags att få ett bättre rum tydligen! Och så där höll det på hela drömmen, och vårat hotell blev bara fetare och fetare så jag bjöd in mamma och claes till och med!
Däremot gillade jag inte riktigt maten, kommer jag ihåg.. Alltid ska man ju hitta nåt att klaga på!
Och på tal om mat så blev jag jävligt hungrig! Frukost dags, pronto! Så jag vaknar till liv!
Så var det dags för ett besök hos min tandhygienist.. För det första så var jag fatiskt i tid den här gången, vilket såklart resulterade i att jag fick sitta i väntrummet med alla andra som är i tid!
Jag lät Ipoden rulla på högsta volym för att slippa höra alla, men under en Adele låt så sneglade jag av någon anledning mot dom andra besökarna, och vad ser jag! Jo en dude sitter och kollar på mig och skrattar! Jag sänker snabbt volymen och hinner iaf uppfatta att han heter Martin.
Sen blir det min tur, jag lägger mig i stolen och min tandhygienst börjar sakta men säkert tortera mig, jag vet inte riktigt vad hon har emot mig!!! Men jag sa inte ett enda ord eller fällde en enda tår, fast jag kände blodsmaken i munnen!
När jag ligger och tänker, fy fan att jag gick hit, så hände i alla fall en grej som fick mig att le ett blodigt leende =)
Tandläkaren kommer in och säger att dom så fort som möjligt måste boka in en tid för hans patient, Martin.
Hans tänder är nämligen väldigt mobila, och för att se om det går att åtgärda måste han först akut till en tandhygeinist!
HA! skrattar bäst den som skrattar sist! Men jag kan bjuda på ett skratt på min bekostnad, mina tänder är i alla fall inte mobila!
Efter att ha legat i sängen hela dagen, och gärna kunde legat kvar där hela kvällen så ble jag övertalad av syrran att åka hem till mamma på middag och film.
Jag övervägde min äggröra mot deras plankstek, plankstek =)
Efter en utsökt middag var det dags för filmen, Claes som alltid brukar va uppdaterad med det senaste chockade mig rejält när han drog fram kvällens film. Apornas planet.. Från 1968!!!
Jag och Jessica satt tveksamt den första halvtimmen och tänkte WTF is this!
Och inte en enda apa såg man..
Men sen vände det! Och det visade sig faktiskt vara en riktigt grym film, så jag kan faktiskt rekommendera den starkt!!
Nu är det dags att dra till jobbet, och hoppas på att aporna på centralen kan bete sig idag. För den här apan är lite lättretlig idag!
Idag hade jag en sådan där dag när jag hatar på kärlek. Alla har vi väl såna dagar!
Och jag har precis avsvurit mig kärlekens budord för min stackars syster Jessica som står där och är upp över öronen kär! (Alla har vi inte samma tur)
MEN! Vad händer! Jo jag går ut på en cigg, och är det inte mr Prince Charming han själv som står där!
Han frågar om jag har eld, säger vilka vackra ögon jag har, och vill gärna hooka lite senare.
Han frågar om jag sysslar med droger, för om jag gör det så har han lite weed hemma i kylen??!!
Han gillar nämligen inte att röka själv, och tydligen var jag en utmärkt kandidat! För att sen komma in och lämna sitt nr, komma in igen och fråga om jag tänker ringa för det skulle göra honom jätte glad!
Ouuuff jag blev kär på plats! (Skämt)
Tills Prince Charming Nr två tittar förbi =)
Han glider in, ser lite halvbäng ut, säger att jag är jätte vacker, tycker vi ska hooka.
Jag säger att jag redan träffar nån, vilket alltid brukar få dom att backa..
Men han säger snabbt att han också dejtar nån för tillfället men så länge man bara dejtar så är det ju fritt fram!
Han lovade att komma förbi jobbet igen i helgen...
Så om ni försöker få tag på mig i helgen så kanske ni förstår att jag är fett upptagen!
Jag menar, hur ofta haffar man två tiopoängare på samma dag! I'm so Lucky =)
Alla vet vi väl hur det känns när man verkligen verkligen vill ha något, eller någon ;)
Nu snackar vi inte "det skulle gott med en glass" utan vi snackar när man verkligen verkligen vill ha det just just nu!!!
Och har man tur så kan man ju få det, men har man otur, som i mitt fall, då det jag verkligen verkligen ville ha var helt omöjligt! Just nu nu i alla fall=(
Vad händer då? Jo man försöker stilla begäret med en massa skit i stället..
Och alla har vi väl olika sätt att dämpa begäret på, sprit, ciggaretter, choklad, bullar, shopping you name it!
För mig blev det en del ciggaretter, och konstigt nog en jävla massa korv idag...
Jag måste nog lägga ner mitt semester mode och wake the fuck up!
Bokstavligt talat!
Jag försov mig nämligen grovy idag, och hur det kom sig har jag inte en aning om, men jag vaknade kl 15.39 i panik!!
Eftersom jag skulle vara på jobbet om exakt 21 min så var det bara att kasta på sig kläderna, hoppas på att jag inte missat nåt viktigt klädplagg.. Det har faktiskt hänt förut..
Springa till bussen (som vanligt) och börja dagen lite lite senare än jag tänkt!
Välkommen tillbaka till verkligen var några ord som slog mig!
Ja, så var det alltså slut på semester och tillbaka till vardagen. Mr J är på jobbet och AK på dagis, som snart även joinas av lillsyrran då det inte är långt kvar tills att jag börjar jobba igen..!!
Vi avslutade i alla fall semestern med två barnfria kvällar i rad på Fejan. Först med middag och en massa skratt tillsammans med Anna och Calle på fredgen och för att sedan åka tillbaka på lördagen för Governor Andy’s spelning – grym!
Efter första arbetsdagen tycker man ju att man borde vara trött, men jag satt uppe till fem och filosoferade, drömde mig långt långt bort.
Och nu ligger jag som vanligt fett efter med min dag, som vanligt! Fast på något sätt har jag en känsla av att det kommer bli en bra dag =) Vi får väl se!
För att göra mig själv på lite bättre humör så länge kan man ju alltid kolla på den här bilden!
Då sitter man här, sista minutrarna innnan det är dags att springa till bussen.. Frågan är om jag verkligen kommer springa idag.. Är inte direkt sugen..
Försöker känna efter om jag verkligen är redo att återgå till det vanliga, i guess not!
Vad är det som händer!!! Man har vart borta en vecka, känns som att det typ var det bästa halvåret i mitt liv!
För så mycket grejer hände på en vecka, sick!
Och man hinner tillbringa typ en halv sekund på Arlanda, innan tullkontrollen klagar på att mitt pass är alldeles för slitet.. WTF! Nu kanske ni förstår varför mitt pass faktiskt är slitet!
Men men, jag är tillbaka, man måste gilla läget, och jaaa läget är gillat..
En natt på Teddy's, lite psycon, och lite celebriteter!
Igår efter en heldag vid poolen med en flaska skumpa, blev det en liten powernap, in i duschen, på med guldstassen.
Ready set go för en helkväll på Teddys!
Mötte upp Eric och en hel drös med folk och så var festen igång!
Grym musik, mycket dans, och vem satt vid bordet brevid? jo Kid Cudi himself!
Det var andra kändisen för den här resan! När vi senare satt på stället brevid för lite fyllekäk så viskade Nate till mig; Är inte han där borta nån slags kändis??
Jo just det, där satt Brody Jenner! snyggingen från The hills med den något mindre snygga Frankie Delgado!
Ja sen var det hemåt, och yes Jonny it was a very good night =)
Så kom resans första problem.. När vi skulle byta hotell visade det sig att vi bokat fel hotel, tydligen fanns det två Standard hotels, och vi hade valt det som låg längre bort!
Så det var bara att hoppa in i taxin!
När vi kom fram till rätt hotell, hade dom inte vårt rum klart, så vi blev istället uppgraderade till ett bättre rum av våran surfer dude vid incheckningen =)
Och snacka om att det var en bra upgrade! Check this out!
This is life when its really nice, and really really big!
Så, än så länge har vi hunnit med ett poolparty, en utekväll, en rätt bra solbränna, en utcheckning från vårt fina hotell, som jag nästan kom försent till!!
Så jag har nu lärt mig att ta reda på adressen till mitt eget hotell!
Det är tydligen inte alla taxichaufförer som kan engelska!
Men Nate hade varit snäll och packat hela ner alla mina saker, lagt fram min bikini och ett ombyte!
Visst är hon underbar mitt hjärta =) Hade varit lite pinsamt annars att ligga vid poolen i leopard klänning och high heels!
Som ni säkert vet har halva styrkan lämnat landet för at glassa i LA.
Själv får man göra det bästa av den Svenska sommaren och sista semester veckan. Hittills har det varit fullt upp non stop åkandes fram och tillbaka till landet, till vänner och till olika evenemang.
Veckan som gått började på landet med mys tillsammans med familjen för att sedan åka hem och lämna över kidsen till barnvakt och få en kväll med vänner.
Det kom att bli en kväll ute i Kristinebergsparken(?) på en filt med mat, dricka och en punkterad fotboll. Som sedan förde oss vidare hem till Björne och Jessica för spel och lite mer skålande. Trots att jag sällan har tur i spel lyckades jag, med hjälp av bra teamwork, vinna båda de ronder jag deltog i tur var väl det i och med att jag är en sjukt dålig förlorare och därmed slapp visa upp den sidan.
Dagen efter var det igen tid för att vara trött i varken kropp eller skalle då vi drog med kidsen till en park med mormor, morfar, Maxen och Izak. För att idag följa upp med en mindre kräftskiva hos Max och Linnéa.´
Så ja, carpe diem, säger denna trötta mofo’n och som nu går och lägger sig!
Fattar inte riktigt varför det är en annan dude i videon eller om han bara lagt ner mycket tid på att få folk att tro att han faktiskt ÄR Chris Brown..
Känns som det var evigheter sen jag och Babe hade en dag för oss själva! Så vi bestämde oss för en dag bara för oss, och det tänkte vi fira med mat och såklart vin =)
Den började med nästan lite tårar från min sida, då jag helt hade gett upp hoppet om att komma bort från Stockholm denna sommar, min kyl och frys har gått sönder, OCH droppen blev när jag tappade min bussremsa!!!
Jävligt lame, i know men har man en dålig dag så kan minsta lilla få en att lacka satan!
Men kvällen blev jävligt bra ändå! Middag och massa massa drinkar på Fridays, vi mötte sen upp några sköna dudes, drog till söder och nästan till labbet.
Med nästan menar jag att sen jag blev utslängd därifrån för ca fyra år sen har jag demonstrativt inte satt min fot där igen...
Men det var nära att jag bröt mitt löfte till mig själv, nära...
Den dagen dom rullar ut mattan och betalar mig för att komma in, kanske ;)
Ja, Magda är back in town, vår sakande fjärde musketör. Så för att fira att hon flyttat tillbaka (från en tid som hockeyfru i Leksand) till Stockholm och oss drog jag, Angelica och Natalie hem till deras nya hus i Enskede där vi blev bjudna på middag och drinkar.
Medan Magda och Johan höll på att duka och göra i ordning lekte jag med deras söta dotter Emilia och lärde henne samma saker jag präntat in hos mina egna kids, hur man säger peace och smilar för kameran, vilket hon snabbt snappade upp. Sedan var vi best buddys för kvällen och jag fick ett nytt smeknamn av henne; ”momor Fia”.
Jag tar det som en komplimang(?).
Efter middag och lite tjejsnack tog vi på oss våra klackar och åkte mot staden. Det som skulle bli en drink på stan blev, som det oftast blir, en helkväll på stan. Vi började i Gamla Stan men avverkade sedan både East, Berns och Spyan innan vi gav upp, ungefär samtidigt som solen steg upp.
Så har det gått ännu en vecka av semestern. Tiden går som alltid alldeles för fort när man är ledig, men vi kör på, fullt ös medvetslös.
Hur kvällen från mitt senaste inlägg slutade vet säkert ni alla som har Mr J på Facebook – med en nakenchock. Så jag ska inte tjata om det, Angie har återhämtat sig.
Men mycket annat har hunnit hända också… I torsdags bjöd jag in mig själv och min galna familj hem till Angies mormor och deras galna familj, vilket resulterade i ett mindre poolparty.
Jonas och Angie bevisade att de var lika smärta som för tio år sedan och fortfarande kunde dyka genom badringar och Anton fick bevisat att han visserligen kunde dyka, men inte simma. Tur att farsan var snabbt i efter. Men förutom den lilla olyckan blev det en riktigt lyckad varm dag, så varm att till och med jag nästan badade ;)
Dykutmaningen…
Jonas menar att jag alltid ska larva mig och ”göra mig till” på bilder (?!)…
Jag har alltid sagt att jag skulle vilja åka tillbaka i tiden, typ 1600-talet, eller främst av allt skulle jag vilja leva under indianernas storhetstid!
Men nu, när jag varit utan dator i två veckor börjar jag tvivla på om jag verkligen skulle klara av det!
Så idag gick jag, mamma Claes och Jessie och fixade en ny dator och en ny lur till mig!
Så nu har jag snabbt fått två nya kärlekar i mitt liv =)
Min Mac och min Iphone 4!
Så nu jävlar är det att bara blogga skiten ur mig själv!
Ja, årets bloggare lär vi ju inte bli. Men för att ha börjat som ett skämt tycker jag att vi varit ganska duktiga med våra inlägg. Fast så hamnar vi i svackor. Angies dator kraschar och jag flyr ut till landet och bort från allt som har med www att göra. Jag har försökt blogga från mobilen, men jag kan inte. Är för gammal, eller oteknisk. Eller kanske både och…
Istället har jag njutit av solen, legat på bryggan, åkte på båtturer och ätit massor av god mat.
Inte helt fel!
Men så kommer vi tillbaka till staden och vad händer då, jo Angie drar ut till staden med min man för att spela biljard med några homies. Jo, jag vet någon måste ju vara hemma med kidsen, inte mig emot, men då de sover sedan några timmar tillbaka blir det lätt lite ensamt.
Ska nog försöka få hit homiesarna istället. Kanske locka med lite drinkar och dra fram projektorn och någon bra film. Nä, de vill nog hellre dra vidare och vimla bland stadens krogar. Å här sitter jag, helt själv. Å nya skor har jag också utan att ha någon att visa upp dem för…
Nä, nu får det vara slut på självömkan! Drömmer mig istället tillbaka till landet, solen och bryggan. Vi höres!
En av mina när vänner visade den här låten för mig härom dagen..
Vi pratade om kärlek. Kärlek som berört en, kärlek som förändrat en..
Kärlek som aldrig kommer försvinna, men som kanske aldrig kommer övervinna..
Och hon berättade sin historia, historian som förändrade henne, och som har gjort henne till den hon är idag, och som ledde henne till sin man, mannen som övervann, mannen som tog henne med storm.
Så, kärlek gör ont, men sann kärlek kommer alltid leva vidare.
Av nån anledning kom sexaddict upp i mitt huvud igår. Så hur funkar det undrar jag?
Enda gångerna jag i princip hört om själva begreppet är när man typ läser om Charlie Sheens bravader i skvallerblaskorna, eller när Halle Berry tog ut skilsmässa från Eric Benet.
Jag undrar bara hur mycket sex måste man egentligen ha för att få kalla sig sexberoende?
Jag menar finns det nån slags statistik på det, eller handlar det om att man känner tvång till att ha så mycket sex som möjligt?
Eller är det bara en jävlgt bra grej att skylla på bara för att man gillar att ta sig en titt på hur gräset ser ut på andra sidan.. Ofta!
Jag ska självklart googla det här, men ville bara kolla vad ni tycker...
Min åsikt är ju att mycket vill ha mer, absolut. Och ibland kanske det inte är bra att få för mycket av det goda..
Förra veckan skulle bli lugn.. Men man vet ju alltid hur det brukar sluta!
Blev ju som sagt en grillning, middag hos mormor, middag och champagne hos Lotta, och två utgångar för att fira att babe blivit ett år äldre och visare =)
Veckan slutade med en blöt kväll på cafet! Och en stor bemärkelse på blöt för vissa som avslutade kvällen hoppandes genom vatten sprinters!
Jag var dock klok och drog hem, och avslutade med en vild dans med Julia i DJ båset!
Så kan det som sagt gå!
Och ikväll blir det en utekväll med min darling Marie!
Som sagt, en grillkväll som började barnvänligt och som då kidsen somnat bara eskalerade (- Ja just det, jag sa ju att man visst kan få in det ordet i en vettig mening).
De djupa filosofiska diskussionerna avlöste snart varandra och kloka ord och råd flödade. Helt klart att det var en grupp väldigt intelligenta och djupsinniga personer som satt samlade.
Som vår egen upplysta Buddah hade vi Bubba (Bubbe?) som lärde oss om vikten av att flörta – ur ett kvinnligt perspektiv – tillexempel genom att få sexistiska kommentarer av okända byggarbetare skrikna till sig för att väcka sexlusten.
Roddan fick oss att inse att hatt bara kan bäras upp av en riktig man och insåg själv det fina med rosé.
Själv höll jag hårt fast vid att jag kan förstå alla världens språk och briljerade med vetskapen om att ”klämma en bärs” inte är något man gör tillsammans med polarna på en äng en sommarkväll i Norge.
Eller?
Vilket osökt leder oss in på Angies expertis inom Carpe rumpus och andra ”rövarhistorier”.
Så tack för en rolig kväll alla ni som kom och förgyllde den!
Igår var det grillning hos Sofia och Jonas, och dom flesta lyckades faktiskt ta sig dit, bara några jävlar som saknades!
Och som vanligt började det hela lugnt och sansat, men efter god grillning a la Veronica blev det vin och lite små snack.
Och som vanligt spårade det ut totalt, och snusksnacket var igång, och om jag inte minns helt fel var det Mr J som startade det, som vanligt =)
Men vi lämnade faktiskt aldrig ämnet mat! Det var allt från makaroner, pajer, chokladpennor, och vad man gillade och definitvt inte gillade att smaka på!!
Men det slutade faktiskt lugnt och sansat på värdparets balkong med en varsin glass!
Så, en väldigt lyckad kväll, slutet gott, allting gott!
Nu ska jag iväg på champagneprovning och inviging av en annan balkong!
Men först en dagens låt, och den sista låten jag hörde det talades om igår får det bli!
När jag och Angie gick på mellanstadiet, jag tror det var fyran, stod högläsning på schemat.
Alla kids hade själva valt ut en bok att läsa och under lektionen fick alla sedan i tur och ordning läsa upp en sida ur sin bok. De flesta hade valt Sune, Tvillingarna på Sweet Valley High eller något annat liknande.
Men inte jag och Angelica. Vi hade både plöjt igenom Jean M. Auel’s vuxenroman Grottbjörnens folk på cirka åtta hundra sidor. Den första boken i en serie om stenåldersflickan Ayla.
Vår fröken höjde lite på ögonbrynen när Angelica sa vilken bok vi båda valt, men lät henne börja.
”Hon tog hans styva lem i munnen…” läste Angelica högt och tydligt.
Fröken hostade plötsligt till. Men Angelica fortsatte högtidligt att recitera hela sidan ned. Sedan tog jag över och läste ytterligare ett blad medan klasskompisarna lyssnade med blandade rektioner, samtidigt som fröken blev allt rödare i ansiktet.
När vi var klara harklade hon sig och tittade på oss genom sina tjocka glasögon.
”Så, ni läser båda väldigt bra. Men var det något med texten ni skulle vilja förklara eller ha förklaring på?” frågade hon oss, precis som hon frågat alla tidigare läsare.
”Ja!” sa jag och tittade på Angelica.
Hon nickade.
”Ja, vad är en lem?” frågade tioåriga Angelica.
Det var alltså så vi båda introducerades för Auel’s snuskböcker och sedan maniskt fortsatte läsa de fyra följande lika snuskiga och lika tjocka böckerna i serien.
Så idag när jag var och handlade såg jag plötsligt att den sjätte och avslutande boken kommit; De målade grottornas land.
Så Angie, my partner in crime, nu har jag köpt sommarens strandbok!
Jag kan inte hjälpa det, för trots att låten lika gärna kunde vara något av Ronny och Ragge - om de börjat med anabola och just dumpat Anna från korvkioskkön… Så kan jag inte låta bli att tycka att den här låten är – Så jävla bra!
Livet som tvåbarnsmamma är inte alltid så glamoröst men med kärlek, humor och en massa tålamod går det mesta. Följa mig och mina kids på vår familjeblogg genom att klicka på bilden!
Angelica
Förortens Carrie Bradshaw med försmak för höga klackar och sena nätter. Lär känna mig på Facebook genom att klicka på bilden!
Filippa
Som vår gästbloggare och en up and coming makeup artist visar hon här exklusivt det senaste inom smink och skönhet.