Vitare tänder, eller?
Jag har funderat ett tag nu på att bleka tänderna. Tycker det ser så fräscht ut, speciellt till en sommarbränna.
Men efter att ha träffat Eva häromdagen, som just gjort en tandblekning, är jag tveksam…
”Får se då!” sa jag ivrigt.
Eva ger mig då ett sådant där likgiltigt smilegubbe leende, ni vet, som ett rakt streck bara. Med enbart läpparna försiktigt särade så att ungefär tre millimeter av hennes nyblekta tänder syntes.
Hon berättade hur det hade gått till och under hela tiden hon pratar håller hon ena handen framför munnen.
Jag fick veta att det kan göra ont om man inte kostar på ordentlig bedövning och att det även kostar en del. Så jag var inte helt övertalad om det var värt det, så jag bad om ett nytt leende.
”Nää” fnissar Eva, men ger mig tillslut ett halvdant två sekunders leende, då kanske fyra millimeter att gaddarna skymtade denna gång.
Men hallå! Eva! Vad är vitsen med att bleka tänderna om man inte tänkt gå runt och blända folk med sitt leende?!
Det är som att färga håret och sedan dra på sig en gigantisk mössa, eller skaffa sillisar och sedan börja klä sig i tjocka täckande hoodtröjor.
