De fula ankungarna?
Igår styrde vi upp en tjejmiddag hos mig för att fira Veronica och dricka lite vin.
Eftersom kidsen var hemma blev det till en början mer utav ett barnkalas. Kingston stortrivdes som enda killen och röjde runt som en galning. Och lilla Noelle langades från famn till famn men trivdes bäst hos mamma Carina där hon släppte en fis och somnade på två sekunder. Vi konstaterade att det känns ganska konstigt att tänka att för några år sedan var det jag som låg där och prutta som baby. Men jag hoppas att likheterna stannar där för jag har ju fått höra vilken ful unge jag var.
En jul för några år sedan gav jag ett julkort till Carina med ett foto där hon sitter som nybliven mamma med en bebis i famnen. Sedan kom Angelica hem och fick syn på det.
”Nä, fy fan vad ful jag var som bebis!” utbrast hon.
”Men hallå, tack för den, det där är ju jag!” informerade jag lagom stött.
Den enda trösten är att veta att Angelica var precis lika ful. Till och med Carina hade svårt att se skillnaden på oss, så haha!
När kidsen somnat korkades vinar'n upp och det ökända tjejsnacket satte igång på riktigt.
Tack tjejer, Angelica, Veronica, Carina, Filippa, Sofie, Maja och Anniz för en grymt rolig kväll!
Du var faktiskt ful som stryk när du var liten
