♦ Vista Fashionhood

Idag när vi står i hallen och klär på oss ytterkläderna, på väg till dagis, tycker jag att Kingston kan sätta på sig en mössa.

För visst känns det plötsligt som att hösten kom på en gång!

Han säger inte emot utan tar glatt på sig en mössa. Den är svart och han säger att den är tuff. Jag håller med.

Väl ute kommer Kingston på att man kan dra ned mössan över ansiktet, hela ansiktet. Jag låter honom hålla på, men det tar en himla tid då han samtidigt ska envisas med att gå själv. Till en början går han försiktigt med armarna ut. Men snart släpper allt och han springer runt som en galning med luvan neddragen.

”Panga, panga!” skriker han och formar tummen och pekfingret till en pistol.

Vi möter en dam som är ute och rastar sin hund. En sådan där ”Jag går med Go-Go på promenad” hund, ni vet!

Hon tittar förfärat på Kingston med öppen mun.

Min första tanke är att ursäkta min sons beteende, men känner sedan att jag inte alls har någon skyldighet att göra det. Han är tre och han leker och har kul.

”Panga, panga!” fortsätter Kingston att gasta.                       

”Han leker bankrånare!” sa jag till damen.

Hon fnös och drog hunden närmare sig med hjälp av kopplet.

”Du förstår han vill så gärna bli som sin far”, sa jag.

På SKÄMT!

Damen lyfte snabbt upp ”Go-Go” i famnen och gick med snabba bestämda steg därifrån utan att vända sig om.

Kingston som hade dragit upp mössan över ögonen tittade på mig med ett lurigt leende och det var som att titta in i en spegel. För jag är helt säker på att jag just då hade precis samma min.

Partners in crime!

Jag och han!